Han vill bygga bioraffinaderi: ”Fantastiskt häftigt företag”
Tre snabba med Magnus Nyfjäll
Vilken är den största utmaningen för att bygga ett fullskaligt bioraffinaderi?
– Den stora utmaningen för en fullskalig anläggning i steg två är energitillgången. Men det finns en del initiativ kring off-shore vindkraftverk här utanför där man eventuellt vill gå i land med kabel hos oss och då skulle man kunna få energi den vägen.
Miljötillståndet kan också vara en utmaning, hur ser det ut där?
– Vi har inte fått någon tidplan av domstolen men när man frågar runt hör man allt från 9 till 18 månader. Vi hoppas att vi har ett besked till sommaren.
Hur stor investering talar vi om?
– Det är en relativt stor investering även om vi inte vill gå in på exakt hur mycket nu. Bankerna förstår nyttan med det vi vill åstadkomma och det landar rätt i deras fokus på gröna investeringar.
Magnus Nyfjäll, vd för Colabit, visar oss en flygbild. Det ser ut som vilken flygbild som helst över ett industriområde med byggnader och cisterner. Bilden visar Norrsundet, några mil norr om Gävle. En gång i tiden hade bland annat Stora Enso massabruk här och här har funnits en pelletsfabrik. Än så länge är verksamheten på bilden inte verklighet men visar hur området kan se ut om några år. Här planerar nämligen Colabit att bygga ett bioraffinaderi som ska leverera förnybara drivmedel i form av bensin, diesel och flygbränsle, motsvarande cirka sex procent av Sveriges drivmedelsmarknad.
– Man får inte glömma att 95 procent av alla registrerade fordon i Sverige idag har förbränningsmotor och det går inte att byta ut hela fordonsflottan över en natt, eller ens 30 år. Det är ju bättre att vi använder det vi har men med ett smartare bränsle som har en betydligt lägre miljöpåverkan än de fossila har, säger Magnus Nyfjäll i en intervju med oss.
Magnus Nyfjäll berättar mer om framtidsplanerna. Om några år ska här finnas ett bioraffinaderi som använder etanol som råvara. Etanolen kan produceras på olika sätt till exempel från skogsråvara, grödor, från infångad koldioxid eller varför inte genom att ta hand om de fiberbankar som finns på havsbotten utanför flera pappers- och massabruk. En stor flexibilitet alltså men han vill att etanolen ska produceras så lokalt som möjligt och han är inte främmande för att bolaget på något sätt kommer att vara delaktigt även i produktionen av etanolen.
När etanolen finns tillgänglig, vad är då nästa steg? Förenklat kan sägas att etanolen placeras i en reaktor tillsammans med en katalysator vid ett visst tryck och temperatur. Mellanprodukten som bildas skickas vidare till en ny reaktor med en annan katalysator, tryck och temperatur. På detta sätt byggs mer avancerade kolväten upp. I slutsteget tar man ut olika fraktioner som bensin, diesel eller flygbränsle.
– Det är viktigt att påpeka att det inte handlar om att blanda in etanol i bensin utan om att tillverka bensin, diesel och flygbränsle som fungerar i dagens fordonspark och att det inte behövs några anpassningar i fordon eller tankanläggningar över huvud taget.
Anläggningen ska byggas i två omgångar, den första kommer att ha en kapacitet på cirka 20 procent av full produktion men ligger fortfarande flera år fram i tiden. Fullt utbyggt med även etapp två räknar bolaget med att producera 600 000 m3 förnybara bränslen per år. Bränslet ska transporteras ut via hamnen som bolaget äger, befintlig järnväg eller med lastbil.
Det går inte att byta ut hela fordonsflottan över en natt, eller ens 30 år. Magnus Nyfjäll
Det handlar enligt Magnus Nyfjäll om en beprövad, mogen teknik i första skedet som bolaget utvärderat under en tid. Längre fram inför steg två kan det även bli aktuellt med Colabits egenutvecklade teknik.
Det finns naturligtvis flera utmaningar på vägen.
– Den stora utmaningen för en fullskalig anläggning i steg två är energitillgången. Men det finns en del initiativ kring off-shore vindkraftverk här utanför där man eventuellt vill gå i land med kabel hos oss och då skulle man kunna få energi den vägen.
Men det är en bit kvar till 2027, var befinner sig bolaget nu?
Detaljplanen för området blev klar tidigare i år. Colabits ansökan om miljötillstånd hanteras just nu i Mark- och miljödomstolen. Magnus Nyfjäll bedömer att det inte ska vara något större problem att få tillstånd då de bygger på befintlig industrimark och även till viss del utnyttjar befintlig infrastruktur, till exempel finns det redan en vattenreningsanläggning på området.
– Vi har inte fått någon tidplan av domstolen men när man frågar runt hör man allt från 9 till 18 månader. Vi hoppas att vi har ett besked till sommaren.
En annan av bolagets utmaningar är att få in finansiering, något man nu arbetar aktivt med.
– Det är en relativt stor investering även om vi inte vill gå in på exakt hur mycket nu. Bankerna förstår nyttan med det vi vill åstadkomma och det landar rätt i deras fokus på gröna investeringar, förklarar Magnus Nyfjäll.
Den av regeringen sänkta reduktionsplikten kan ha viss betydelse för företaget och för de som vill investera.
– Vi tycker att det är synd att man valt sänka reduktionsplikten till sex procent. Det finns ju andra sätt att minska priset på bensin och diesel.
Vi tycker att det är synd att man valt sänka reduktionsplikten Magnus Nyfjäll
Han tror dock att det bara är en tillfällig sänkning, det är ju fortfarande så att Sverige har miljömål som ska nås framöver och då är minskningen av fossila bränslen i samhället en viktigt del.
Bolaget hoppas kunna sälja sitt förnybara bränsle till den svenska marknaden men även att licensiera ut den egenutvecklade tekniken och sälja utanför Sveriges gränser. Bland annat därför har man nyligen blivit medlem i Advanced biofuels coaliation, en organisation som för teknikutvecklarnas och biobränsletillverkarnas talan internationellt, framförallt inom EU.
Någon kanske känner igen företagsnamnet Colabit, företaget firade nyligen 10-års jubileum. Det startades av Jan Nordlöf just för att utveckla ny teknik och bygga ett bioraffinaderi. Först var fokus att tillverka HVO, efterhand övergick bolagets forskning och utveckling till att fokusera på omvandlingen av etanol till förnybara drivmedel.
– Under resans gång började vi förstå att råvaran till HVO började bli en mer och mer trång sektor och att det blir mer reglerat och begränsat vilken typ av råvara man får lov att använda, säger Magnus Nyfjäll.
Han fortsätter:
– 2018 kom vi i kontakt med tekniken för att tillverka förnybar bensin, diesel och flygbränsle från etanol och då attraherades vi av att inte konkurrera om samma råvara som de andra som tillverkar HVO och kunde därmed bredda utbudet av förnybara produkter.
Under årens lopp har bolaget byggt två pilotanläggningar för att testa tekniken, först för HVO-spåret och sedan en anläggning för etanolspåret. Någon kanske också känner igen namnet på bolaget som en leverantör av fossilfria bränslen med egna bränsletransporter och tankstationer. Denna verksamhet var också en del av bolaget från starten men ligger nu i ett eget bolag. I bolaget som driver forskning och utveckling samt planeringen av det nya bioraffinaderiet finns idag ca tio anställda.
Magnus Nyfjäll anslöt som vd 2019 och har en bakgrund inom drivmedelsbranschen inom olika bolag både nationellt och internationellt. Han tvekade inte när han fick frågan att bli vd.
– Det är ett fantastiskt häftigt företag och jag attraherades av den satsning som vi har på det förnybara.
Han gläds åt den stämning och engagemang som finns inom bolaget och det finns även annat som är positivt.
– Det roligaste är när man får folk att förstå att vi ska ställa om, och att vi faktiskt kan ställa om genom att använda det som redan finns i form av fordon och infrastruktur.
Vårt samtal med Magnus Nyfjäll är slut, han ska vidare för att träffa bolagets miljökonsulter och förbereda de sista kompletteringarna av tillståndsansökan. Han släcker ned bilden som visar den uppritade flygbilden. Om några år är det inte längre uppritade modeller på ett foto utan ett riktigt bioraffinaderi vi kommer att se hos Colabit.