Dyrare fjärrvärme med privata ägare
Av Fjärrvärmenät finns idag i de flesta svenska kommuner, men de ägs inte alltid av kommunerna själva utan det finns både inhemska och utländska privata ägare. Eftersom fjärrvärmenäten är lokala monopol är det viktigt att undersöka om ägarna utnyttjar sin position och sätter priser som markant skiljer sig från produktionskostnaderna.
De senaste två åren har fjärrvärmen blivit mycket dyrare. Det kan förklaras av att produktionskostnaderna har ökat, men sett över en längre tidsperiod beror den generella prisbilden även på vem som äger nätet, visar en ny rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).
– Även om priserna har ökat har faktiskt produktionskostnaderna ökat ännu mer de senaste åren. De privata ägarna har i genomsnitt höjt priset mer än de kommunala, men faktum är att vinstmarginalerna har minskat i båda grupperna, berättar Erik Lundin, författare till den nya ESO-rapporten Raka rör, i en kommentar.
En närmare granskning av den generella prisbilden under det senaste decenniet visar att priserna i de privata näten systematiskt är högre än priserna i de kommunala, även om man jämför nät som ligger i samma län och med liknande egenskaper. Erik Lundin menar därför att kommuner med fjärrvärmenät bör avstå från att sälja dem.
- Kommunerna har ju självstyre – så de gör som de vill – men det är ändå viktigt att förstå att det sker en förmögenhetsöverföring från framtida generationer till dagens generation vid en försäljning, förklarar Erik Lundin.
Även om en försäljning ger en tillfällig ekonomisk lättnad för en kommun som har svårt att finansiera sin löpande verksamhet, innebär försäljningen alltså en risk för högre fjärrvärmepriser i framtiden och, med säkerhet, uteblivna kommunala vinster. Mot bakgrund av att regleringen på elnätsmarknaden har fungerat dåligt anser Erik Lundin inte heller att prisreglering är ett bra alternativ på fjärrvärmemarknaden.